Vad är Blooms taxonomi?

De olika stegen i lärandet (Wikipedia)

1. Kunskap - Att kunna ta till sig fakta - memorera.
2. Förståelse - Att kunna förstå fakta som memorerats.
3. Tillämpning - Att kunna utföra något med de fakta och med hjälp av den kunskap som man fått.
4. Analys - Att kunna se samband mellan olika fakta.
5. Syntes - Att kunna dra egna slutsatser.
6. Utvärdering - Att kunna producera, planera och generera något nytt.

Denna definition är hämtad från Gunnesboskolan och skriven av Ulf Thornberg 2003-11-25

Benjamin Bloom, pedagogisk psykolog vid universitetet i Chicago, konstruerade på 40-talet sin taxonomi (sitt klassificeringssystem) för att kunna kategorisera olika nivåer av abstraktion i lärandet. Detta för att hjälpa elever att utveckla sina förmågor att skaffa, behandla och utvärdera information.
Det finns också många som anser att dessa arbetsmetoder kan utveckla elevers tankeförmågor. Exempel på kognitiva (som har med tanke att göra) färdigheter, d.v.s. färdigheter för informationsbearbetning, är att: jämföra göra sammandrag göra observationer klassificera utvärdera dra slutsatser använda fantasibilder och fantisera samla in och organisera information presentera en hypotes tillämpa fakta och principer i nya situationer fatta beslut kontrollera variabler generalisera forska och planera Som nybörjare sker vårt lärande helt skilt från arbetsuppgiften. Vi börjar med att lära oss begrepp, benämningar och annan fakta. Vi lär oss att återge dessa fakta, vi minns. Ju mer vi tränger in i ämnet, desto mer förstår vi av ämnet. Vi ser innebörd och samband. Nu kan vi börja tillämpa vår kunskap. Vi kan börja utföra uppgifterna. Med hjälp av instruktioner utför vi enklare uppgifter. I takt med vi klarar att utföra fler och fler uppgifter ökar vår förmåga att analysera problem. Varför fungerar inte maskinen ? Varför fungerar inte projektgruppen? Så här långt kommer vi i de flesta kunskapsområden. Ett steg längre börjar vi kunna skapa ny kunskap. Vi konstruerar en ny krets. Vi skapar en handbok för teamutveckling. Slutligen uppnår vi expertis, vi har förmågan att kritiskt värdera lösningar och metoder och identifiera de bästa. De kognitiva färdigheterna kan alltså presenteras hierarkiskt i form av en taxonomi för kognitiva mål, Blooms taxonomi. Kunskap: Den studerande visar att han/hon kan återge faktakunskaper som han memorerat. Hjälpfrågor: Vad? Vem? Hur skulle du definiera?  Förståelse: Den studerande visar att han/hon förstår relationer och samband i det kunskapsstoff han/hon lärt sig. Hjälpfrågor: Vad är det viktigaste i artikeln? På vilket sätt skiljer sig / liknar teorierna varandra?  Tillämpning: Den studerande kan tillämpa sina kunskaper på nya, för honom relativt okända tillämpningsområden. Hjälpfrågor: Hur kan du tillämpa...?  Analys: Den studerande kan analysera fram beståndsdelar i en helhet och kan hitta det viktiga. Hjälpfrågor: Vilka bevis hittar du som stöder…?  Syntes: Den studerande kan producera och skapa något eget och relativt unikt (förena begrepp på ett nytt sätt). Hjälpfrågor: Vad händer om…? Hur kan vi förbättra / lösa problemet?  Värdering: Den studerande förmår utvärdera idéer, kunskap, metoder och lösningar. Hjälpfrågor: Vad är din åsikt om..?