Projektbeskrivning
IKT-projekt Idalaskolan, Veberöd
Matematik med iPad i åk 3 vt 2012
Katharina Kulle, Eva Nilsson, Andreas Svensson
Vårt mål är att kunna ge alla elever bättre möjligheter att nå målen i matematik.
För att kunna arbeta mer IKT-baserat krävs en naturlig tillgång till de ”verktyg” som behövs.
Vår satsning syftar till att förbättra elevernas möjlighet till kunskapsutveckling och kunskapsinhämtning. Detta sker till stor del med hjälp av de nya möjligheter som tillämpningen av ny teknik medför. Vår förhoppning är att skapa en undervisning i vilken eleverna känner sig delaktiga och att tillämpa nya arbetssätt och möjligheter
som motiverar våra elever att nå längre!
I detta projekt har vi för avsikt att arbeta med problemlösningar i matematik. Vi vill kunna visualisera och träna det logiska tänkandet, samt ge eleverna möjligheter att experimentera med matematiken.
Detta för att få en bättre förståelse för sambandet mellan de fyra räknesätten och att matematiken hänger ihop.
Vill vi satsa på detta för att kunna ge så många elever som möjligt större möjligheter att nå målen.
Många barn, eller rättare sagt alla barn, har behov och stor hjälp av att skolan kan använda sig av fler metoder för inlärning än de idag vanligt förekommande. Vi måste använda de pedagogiska möjligheterna som de digitala lärresurserna möjliggör.
För barn som går i skolan idag är det naturligt att använda sig av olika digitala verktyg, det måste vara lätt att använda dem och de bör alltid finnas tillhands vid behov.
Det är viktigt att stödja, stimulera och utveckla IKT-användningen i skolan.
Den satsning som påbörjats med IKT i skolan har redan visat att de studiesvaga eleverna och elever med koncentrationssvårigheter eller andra speciella behov känner större motivation att lära sig. För barn idag är digital teknik en vardag.
För att kunna visualisera läromedel har vi behov av utrustning och läromedel som kan möjliggöra detta. De digitala och interaktiva läromedlen öppnar fler inlärningsportar än vad de traditionella läroböckerna ensamma kan göra.
Just nu sker en explosionsartad utveckling och vi måste vara med i den utvecklingen.
iPad har gjort sitt intåg och det är av stort intresse att kunna prova om/hur dessa verktyg kan bidra till att utveckla oss som pedagoger och hela vår pedagogiska verksamhet.
För att kunna sprida och vidareutveckla detta projekt är det viktigt att kunna visa konkret hur man kan göra.
Med iPadens möjligheter är det intressant att se hur vi kan utveckla lärandet och troligtvis barnens motivation att lära. Det finns många konkreta tips och idéer på min blogg; http://katharinasipad.blogspot.com
Alla barn blir mer inspirerade och motiverade.
Barnen blir också mer kreativa när fler sinnen aktiveras, utvecklar förmågan att se saker ur olika perspektiv.
Det är viktigt att konkretisera och visualisera i större utsträckning och underlätta inlärning.
Skolan ska ge eleverna kompetens för deras vuxenliv och att vara med i den utveckling som sker stärker deras självförtroende.
Vi pedagoger måste utvecklas för att utveckla lärandet.
Livet är inte statiskt - Lärandet är inte statiskt.
Vi måste utmana nya vägar, det avspeglas i mötet med eleverna.
Vi måste vara pedagogiska entreprenörer!
I Lgr11 finns många punkter som kan kopplas till detta projekt,
de mer övergripande är bl.a.
Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga.
Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.
Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper.
En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem.
Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra.
Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.
Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt.
Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga.
Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära.
Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll.
Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.
Varje skolas utveckling
Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt.
Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas.
Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället.
Mål:
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande
. svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer
. skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel.
Detta kan också kopplas till kursplanen i matematik Lgr11
Matematisk verksamhet är till sin art en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet som är nära kopplad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen.
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp och metoder och deras användbarhet. Vidare ska eleverna genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digital teknik för att kunna undersöka problemställningar, göra beräkningar och för att presentera och tolka data.
Taluppfattning och tals användning
. De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.
Sannolikhet och statistik
. Slumpmässiga händelser i experiment och spel.
. Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar.
Problemlösning
. Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.
. Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.
I kommentarmaterial till kursplan i matematik kan vi läsa:
Den som känner tilltro vågar pröva sig fram förutsättningslöst för att se vad som fungerar och inte fungerar. Det innebär att eleverna inte alltid behöver fokusera på ”rätt sätt” att lösa ett problem, utan att de ges möjlighet att utveckla en medveten het om att det ofta finns många olika sätt att komma fram till ett resultat på.
Att vara intresserad underlättar således inlärningen, vilket i sin tur leder till ett intresse för att söka nya kunskaper – på egen hand och tillsammans med andra. Den här utvecklingsspiralen är betydelsefull för elevernas samlade kunskapsutveckling i matematik.
Vi använder oss av matematik dagligen, till exempel när vi läser busstidtabeller, överväger om det går fortare att gå än att åka buss för att komma i tid till ett möte, när vi ska teckna nya el och telefonabonnemang eller ta ett lån. Matematiken ska kunna användas i olika situationer.
Estetiska värden:
Genom att utveckla kunskaper i och om matematik får eleverna också förutsättningar att närma sig ett annat av kursplanens syften nämligen möjligheten att uppleva estetiska värden i möten med matematiska mönster, former och samband.
Det finns ett egenvärde i att uppleva estetiska värden och att lösa matematiska problem för att de i sig är stimulerande uppgifter och för att problemen och lösningarna äger en egen skönhet.
Formulera och lösa problem
Ett syfte med undervisningen i matematik är att den ska bidra till att eleverna ut vecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem. Kursplanen har en tydlig inriktning mot problemlösning då det är centralt i matematisk verksamhet. Ett av de långsiktiga målen i kursplanen anger också att eleverna ska utveckla förmågan att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder.
Undervisningen i matematik ska syfta till att eleverna utvecklar en förtrogenhet med problemlösningens alla delar. De ska utveckla kunskaper i att tolka vardagliga och matematiska situationer och vidare kunna beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer.
Eleverna ska genom undervisningen ges förutsättningar att utveckla förmågan att kunna välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter. Förmågan, som finns i ett av de långsiktiga målen i kursplanen, om fattar att kunna identifiera vilken metod som lämpar sig bäst i den enskilda situationen och därefter kunna genomföra denna på ett mer eller mindre effektivt sätt. Förmågan innefattar bland annat huvudräkning, skriftliga beräkningar och beräkningar med hjälp av miniräknare eller annan digital teknik.
Digital teknik
Kursplanen anger att eleverna genom undervisningen ska utveckla kunskaper i att
använda digital teknik för att kunna undersöka problemställningar, göra beräkningar och för att presentera och tolka data. Digital teknik i form av miniräknare, grafräknare och datorer med allt mer avancerad programvara erbjuder nya möjligheter att till lämpa matematik och att experimentera med matematik
Digital teknik kan underlätta lärandet i matematik genom att den hjälper till att visualisera och konkretisera abstrakta fenomen. Till exempel kan tekniken ge eleverna en möjlighet att möta ett geometriskt objekt visualiserat två och tredimensionellt i en datorsimulering. Genom att eleverna möter användningen av digital teknik redan i grundskolan läggs en grund för deras vidare lärande. Mötet med tekniken kan också stärka deras tillit till sin förmåga att använda teknik i olika sammanhang.
Eleverna behöver också utveckla förmågan att reflektera över de möjligheter och begränsningar som användningen av tekniken ger. Digital teknik underlättar hanteringen av stora mängder data, men det är viktigt att vara medveten om att de digitala programmen är konstruktioner och modeller.
Den tekniska utvecklingen i samhället går fort. Den som har utvecklat goda kunskaper i hur digital teknik kan användas i matematiska sammanhang har större förutsättning ar att ta till sig även framtidens teknik.
De fyra räknesätten och metoder för beräkningar
Aritmetiken är den del av matematiken som handlar om beräkningar. För att kunna göra effektiva beräkningar behöver eleverna förståelse för de fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer (årskurserna 1–3). Det innebär att eleverna ska få kunskaper om hur räknesätten förhåller sig till varandra och förståelse för vilka räknesätt som är mest effektiva i olika situationer.
För att kunna välja och använda lämplig metod för situationen behöver de yngre eleverna också kunskaper om centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning och vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare samt metodernas användning i olika situationer (årskurserna 1–3). Med centrala metoder avser kursplanen utvecklingsbara metoder, det vill säga metoder som är effektiva i den givna situationen, men samtidigt så generella att de är användbara
i nya situationer.
Matematiska problem är situationer eller uppgifter där eleverna inte på förhand känner till hur problemet ska lösas. Istället måste de undersöka och prova sig fram för att finna en lösning. Matematiska problem kan också beskrivas som uppgifter som inte är av rutinkaraktär. Oftast förekommer ett problem i en konkret situation som gör att eleverna behöver göra en matematisk tolkning av situationen.
Ibland är problemen inommatematiska och saknar då direkt anknytning till en vardaglig situation.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar